Tack för alla lyckönskningar | lillaamanda

lillaamanda

Annons

Tack för alla lyckönskningar

hej på er!

Jag vill verkligen säga tack till alla som gratulerat och önskar oss lycka till!

Det här blir verkligen en speciell resa och jag vill ju så gärna dela med mig till alla!

Jag vet att det finns många som frågar sig och ifrågasätter mig och mitt val att vara så öppen direkt om graviditeten.

Alla är så olika.

Alla bemöter svåra och lyckliga stunder olika.

Såhär ligger det till.

Vi kan förlora det här barnet. Så är det.

Jag är ju inte över den ”magiska” vecka 12.

För andra så är det den magiska veckan, inte för mig.

Fram till vecka 15 ungefär så är det lugnt för mig.

Det är efter detta som osäkerheten och rädslorna kommer.

Jag har redan förlorat ett barn, jag har varit på väg att förlora Ava.

Från vecka 22 så kommer jag troligtvis att få spendera min tid på sjukhus.

Och skulle det vara så att jag förlorar det här barnet så vill jag att så många som möjligt känner till mitt barn.

Det som va, och också är det svåraste är att människor omkring oss inte räknar mitt första barn, min Vilya.

Hon är min första dotter!

Jag blev mamma för första gången till henne.

Hon fanns, och hon finns.

Så jag vill att så många som möjligt får lära känna vårt lilla mirakel i magen.

För det betyder så mycket för oss, redan nu.

Och jag vet hur det är att förlora ett barn.

Alla hanterar dessa situationer olika, jag hanterar det med att skriva. Dels om vår lycka men också om min oro.

Men tack alla som gratulerat hittills!

Idag va vi hos vilya och fixade lite, Ava berättade för henne att de två skulle bli storasystrar💗

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Martin Anthony

    Kära Amanda.

    Jag upptäckte dig på Instagram medan du tittar på bilder av Stockholms berömda Skogskyrkogården. När jag ser dig posta ett foto av Vilya grave leder det mig verkligen till en känsla av mänsklighet och hjärtbrist.

    Jag bodde i Farsta för hela juli i år som jag hade bränt ut i mitt jobb i London och jag försökte emigrera / stanna i Sverige som en brittisk medborgare född i Australien.

    Jag promenerade genom Skogskyrkogården ett par gånger i veckan och gick fram till den närliggande Sansbourgkyrkogården för att besöka Quorthongraven från Bathory. Varje gång jag åkte till Skogskyrkogården tog jag alltid tid att säga Hej till Greta Garbo och Pelle Lindberge.

    Jag hoppas en dag i framtiden kan flytta tillbaka till Sverige och stanna kvar permanent. Jag lärde mig några svenska på nätet medan jag bodde i Stockholm.

    Förresten, jag är inte flytande på svenska. Google hjälper mig.

Annons
stats